Jag hoppas er sommar har varit trevlig, trots en bred variation av regn och värme. Vi har haft det lite stressigt men skönt. Jag höll mitt ”nyårslöfte” och planterade inte ett enda frö (Bara några solrosor, men de blev uppätna av sniglar långt innan de hann börja bilda en knopp. Så jag tänker att det räknas ju inte). Jag har passerat den prunkande gemensamhetsodlingen som föreningen ”Odla för livet” har och det är verkligen inspirerande. Så jag tänker faktiskt inte låta bli att odla nästa år. Tvärt om, jag har tusen idéer och alldeles för lite tid för att genomföra dem alla.
Men trots inget aktivt (lyckat) odlande denna sommar, så har vi haft fullt upp i trädgården ändå, det har varit ett riktigt frukt- och bärår för oss. Vinbär har saftats, krusbär och körsbär har blivit marmelad, och björnbären som börjat mogna har allt eftersom blivit pajer tillsammans med blåbären. Nu har vi helt enkelt inte mer plats i frysen så var alla päron och äpplen ska ta vägen vet jag inte! Tur att bär är så lätt att äta, bara sådär.
Nu drömmer jag om ett litet, litet växthus. Alltså ett pyttelitet ett. Näsan magiskt, för när man går in i den tänker jag mig ett persikoträd, kanske en mango, och vindruvsrankor. Jag fantiserar om egenodlade meloner och pumpor och gurka! Massa gurka, och tomater. Det finns inget godare än hemma-odlade grönsaker. Men det får vänta till nästa år. Och jag kanske får prioritera exakt vad jag ska ha i detta mycket lilla växthus.
Just nu är det renovering som tar all fokus, energi och tråkigt nog, även alla våra pengar. Det har visat sig att när man köper ett äldre hus, och puttar renoveringen framför sig i flera år, så kommer det en dag när allt brakar ihop och man måste helt enkelt ta tag i det. Vi har inte tänkt så mycket på det. Hur vill vi att det ska se ut? För vi vill egentligen bara en sak; Att det ska fungera. En fungerande toalett står nog högst upp på min lista på krav på ett boende.
Men nu har vi behövt ta en massa beslut om saker ända ner till vilken storlek en klinker har. Och eftersom vi inte tänker göra om detta under, förhoppningsvis, närmsta livstiden… så tänkte vi göra det ordentligt. Dvs att faktiskt lägga ner lite tid på att fundera på hur vi vill ha det.
Vi har prioriterat att 1. Det ska fungera! 2. Vi ska tycka det är snyggt! (iaf inte så fult att vi mår dåligt) 3. Allt annat är nästa husägares problem, för vi gör aldrig mer om detta. Välja kakel är kul, räkna kvadratmeter och betala för det, är däremot inte kul alls visade det sig.
Vet ni att det finns vit, sen finns det flera andra nyanser av vit? Och då pratar vi bara om färgen vit, som för mig är självförklarande. Vit är väl vit, trodde jag. Men en klinker kan även vara olika tunn/tjock och vara gjord av olika material. Nu vet jag bättre. Men allt för något gott med sig. Den positiva sidan är att ja tydligen inte är för gammal för att lära mig någonting nytt…
Och det känns ganska skönt ändå.
Hantverkarna förtjänar en medalj för ”För utövande av stort tålamod och trogen tjänst” innan vi ens börjat.
Sköt om er!
Jeanette Hedman-Waara
