Hoppas många av er haft en trevlig höst och börjat ladda för julen. Jag och maken hade turen att få besök av 43 små
monster. Det kom förbi vampyrprinsessor, robotar, zombies och spöken. Vi lyckades dela ut cirka 2 kilo godis och slapp få några missöden med ”trick”.
Nu är höstpumporna, fladdermöss och dödskallar bortplockade för att ge plats åt änglar, tomtar och julbocken istället. Jag ser fram emot julen! Men jag väntar till december innan jag börjar frossa i glitter och julstakar. För mig är julen en lugn och skön helg med mina närmaste, numera min man och våra hundar. Vi har kommit överens om att inte köpa några gåvor till varandra, men jag har unnat oss en godiskalender som vi ska dela på varje morgon fram till julafton. För mig är julen just att dela, och därför vet jag att det kan vara en tung tid om man är helt ensam.
Det kan ha flera orsaker, det kan vara för att man flyttat långt bort, eller sjukdom. Jag firade jul helt ensam ett år, och trots att det var självvalt, var det mycket jobbigare än jag förutspått. Jag hade helt enkelt inte råd att åka hem till familjen i Norrbotten. Under den rasande pandemin 2020 var det nog också många som fick fira julen i ensamhet eller på sitt jobb, för att vårda sjuka.
På facebook finns en grupp som heter ”Alone together Åtvidaberg” som jag tycker är ett jättebra initiativ. Ofrivillig ensamhet ökar i Sverige och det blir svårare och svårare att träffa folk och känna ett sammanhang, en plats där man kan möta andra för ett samtal eller kanske hitta nya kompisar. Det blir extra tydligt under högtider som dessa. För det är ju lite annorlunda för oss vuxna än barnen på förskolan, som bara kan gå fram ”hej vad heter du?” ”Jag heter Emma” ”Jag är Anna” ”okej….kan vi vara bästisar nu?” ”ja”. Tur har de som fått behålla sin ungdoms vänner genom hela livet, men en dag står man kanske ändå kvar, sist i gänget.
Själv är jag, som tidig 80-talist, en inbiten ”föreningsmänniska” och det har alltid varit min räddning när jag flyttat till en ny plats. Man möts naturligt runt ett intresse och får möjlighet att lära känna folk.
Jag vet att alla inte firar jul och alla som firar jul firar heller inte exakt likadant. Det jag själv gillar mest under december är god mat, kaneldofter och inbjudande fikaträffar med saffransbullar, paketlekar och luciatåg. Julmånaden erbjuder hur många möjligheter som helst till att ses och fika, kanske baka pepparkakor och lussekatter eller ge av sin tid för att göra någon annan glad. Har du någon i din omgivning som kanske skulle uppskatta ett lussebak? Bjud in!
Nu vill jag avsluta med att önska er alla i Åtvidabergs kommun en God jul och ett Gott nytt år!
/Jeanette Hedman-Waara