Eller ja, det är ju det lite lustiga, i skrivandets stund har midsommar ännu inte hänt, men när du läser detta har den redan passerat. Så det fick mig att fundera lite på tiden. Den blomstertid nu kommer, årstider och framtiden.
Tid. Något som jag verkar ha gott om när jag har tråkigt och alltid har ont om när jag har kul. Det verkar gå så fort när jag behöver göra flera viktiga saker. Det går att pausa vad jag ska säga, eller det du läser, men du kan inte pausa en vattenvåg, vindpust eller en snöflinga. Tiden går hela tiden åt ett håll, framåt. Det visste både djur och människor långt innan vi uppfann tiden i form av en klocka.
Hur seg var inte den här vintern och väntan på våren som sen skulle bli sommar? Sommaren som nu snart har passerat, och jag har ännu inte badat en enda gång.
Sommaren ska väl vara tiden för bad, sol och skoskav. Tid för sommarjobb, semestervikarie eller kanske ett nytt jobb efter semestern? Med tiden kommer förändring, ibland så långsam att vi knappt märker det. Årstidens skiftningar, solens väg över himlen, rösterna som styr samhället. Ibland är förändringen mer påtaglig och snabb. Parasollet som plötsligt flyger bort över grannhuset, haglet som passerar över det grillande sällskapet eller en fisk som nappar, då blir det fart på både tiden och folk.
Det är trots allt under sommaren vi verkar leva upp, samtidigt som vi ska hinna slappna av, ta det lugnt och göra allt vi aldrig annars hinner. Jag tror inte att mina semesterdagar innehåller fler timmar än de normala dygnen, men jag planerar som om de vore 48-timmarsdagar. Det är en massa saker jag vill ha tid för. Vänner, filmmys, grillkvällar, skogsvandringar, träning, renovering, resor. Jag har en känsla av att jag inte är ensam om detta fenomen.
Nä, vet ni vad. Jag är ju lite kärringen mot strömmen. I år lägger jag nog undan planeringen och bara är, under semestern. Varje dag får komma som den är, med regn, åska och solsken. Då blir jag inte frustrerad när det svenska sommarvädret bestämt sig för en regnvecka, när jag vill bada, sola och äta glass. Under de grå dagarna kan jag grotta ner mig och läsa på om politik och partierna inför höstens val? Förmodligen kommer jag bara att äta glass… Och jordgubbar och sedan lite mer glass.
Tiden finns där, den går bara framåt. Jag kan varken spara eller förbruka den. Den kommer att påverka mig hur jag än gör, precis som vädret. Det är bara att ge upp och ta det lite som det kommer. Det enda jag kan påverka någorlunda är vad jag faktiskt gör på min tid. Ta dig tid för det du brinner för.
Ha en fortsatt underbar sommar!
Jeanette Hedman