Av Sixten Carlsson i 7A:
En kall vind doftar avgaser

En kall vind doftar avgaser
Fåglarna kvittrar i ett stort träd
Träden viskar
Löven andas
Trädkronorna gråter
Vägen lockar

Av Leo Dahlqvist i 7B:
Höstens sista dans

Ett stilla vatten,
Vattnet är som himlen
och himlen är som vattnet.

Dimman dansar över vattnet.
Vinden viskar och träden speglas,
himlen är grå.
Sjön är tyst,
så stilla den står.

Av Sofia Fredriksson i 7A:
Höstmelodi

Höstens är en sång utan ackompanjemang.
En stilla, klar melodi i nya färger.
Trädens ljusa styrka,
vindens sång.
Färgerna lyser som ackord i calypso.
Doften av solsken från förr.
En känsla som inte är sorg,
men inte heller glädje.
En stunds frihet från världens brus.
När solens tårar lyser upp,
en regnbåge i andra färger,
finns det klingande skrattet
av lyster och guld, ändå kvar.

Av Sigrid Friberg i 7B:
Höstbild

Kvällen skymmer, det är kyligt.
September.
Gula trädtoppar
spegelblankt hav –
som tårar.

Hela skogen är tyst och tom,
kall och skymmande.
Blåstens öjuva stämmor
höstens ljus.

Doften av gula löv
himlen som griper tag,
havets kalla vattenånga på ytan:
Blicken ut över Valdemarsviken.
Känslan av höst, vädrets omfamnande och naturens skinande.

Hösten, vår kalla
älskade vän.

Av Signe Walentinsson i 7C:
Jag ser himlen

Jag ser himlen
jag känner din doft
jag hör fåglar kvittra
jag älskar hösten

Av Albert Westling i 7B:
Lilla pumpan

Ljuset värmer som en brasa i mörkret.
Den lilla pumpan, så trygg och varm,
vilar fri från allt.
Dess färg bär jordens sista glöd
innan vinterns kalla död.

Doften av höstblommor och pumpa.
Tystnaden ligger mjuk och len –
ett duntäcke över rummet.

Av Märta Schultz i 7C:
Hösten komma skall

Hösten komma skall
ljuset försvinner sakta
Det lugna ljuset finns kvar
börjar sakta att skymma