Inom psykologin pratas det en del om det som kallas ”if only mind”. Man hänvisar till människans tendens till att drömma om att allt skulle bli så mycket bättre – om bara… Går du och väntar på ett (eller flera) om bara?
Om jag bara vann en miljon, slapp ha så ont, min partner var mer förstående, min barndom inte hade varit så tuff, fick det där jobbet, kunde tuffa till mig och sluta vara så blyg, kunde köpa den där prylen jag så gärna vill ha, gick ner i vikt…
Om bara… Livet kan ibland tyckas så enkelt för en del, medan det verkar så mycket kämpigare för andra. Och visst är livet ibland så jäkla orättvist att det inte är klokt!
Vi kan behöva tid att sörja allt som inte blev. Det kan ibland vara en livslång sorg, som kommer vandra jämte oss resten av våra dagar. Ibland mjukt viskande, ibland stormigt överväldigande.
Men ibland kan det också vara så att vi har fastnat och behöver hjälpa oss själva att byta perspektiv. Att inte vara i ständiga jämförelser med andra, eller missa att se de val vi trots allt kan göra. Att välja att uppskatta allt vi har att vara tacksamma över lite oftare än vi förbannar att livet blev som det blev.
Det kan vara svårt. Speciellt när någon utifrån knackar på våran försvarsmur och försöker påminna oss om att det finns andra vägar vi kan vandra.
Ibland kan det bli tvärtom och vi vägrar att tillkännage, ens för oss själva, att den där djupa sorgen finns där. Den kan kännas så bottenlös att vi inte ens törs doppa i en tå, eftersom det känns som att den kommer sluka oss och vi vet inte alls hur vi ska hitta ut den om vi faller ner i den.
Här hjälper inga enkla svar eller klämkäcka råd. Vilket gör att det kan vara en rätt så ensam plats att befinna sig på.
De personer en möter som är verkligt bra på att fokusera på vad som är viktigt i livet och uppskattar sånt som lätt går andra förbi, är också ofta personer som upplevt något riktigt svårt.
Jag tänker att det finns en lärdom i det. Om du märker att du ofta beklagar dig över att tiden inte räcker till, att du hela tiden stressar runt och att du inte trivs med det du gör eller med livet så som du lever det. Är det möjligen så att du behöver börja göra andra val?
Om det ofta finns ett ”om bara…” i dina tankar, finns det också saker som är bra och som du kan vara tacksam för just nu? Att påminna sig om det vi har och göra det bästa av situationen just nu kan ge oss ett skifte av fokus. Vi kan träna upp vårt medvetande att registrera och uppskatta det vi har och inte bara allt som går snett.
Här utvecklar vi resiliens. Vår motståndskraft och förmåga att hantera – och återhämta oss vid kriser och förändring. Vi låter våra rötter växa sig djupa och förankra oss som ett träd i livets vind.
Ta väl hand om dig! Cecilia
