Årets pedagog 2024 har eleven i fokus 

Utbildningsutskottet beslutar att Introduktionsprogrammens arbetslag på Bildningscentrum Facetten tilldelas utmärkelsen årets Åtvidabergs pedagog 2024. Den eller de personer som tilldelas utmärkelsen ska särskilt framgångsrikt arbeta för att öka barnens/elevernas måluppfyllelse. Nomineringarna har gjorts av Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. 

Motivering: 

De senaste åren har många elever saknat behörighet för studier på ett nationellt gymnasieprogram. Istället har de gått vidare till Introduktionsprogrammet där majoriteten av dem, trots en tidigare problematisk skolgång och ofta stor skolfrånvaro, lyckats så bra att de följande år kunnat komma in på ett gymnasieprogram. För att de ska lyckas med detta krävs inte EN pedagog, utan ett team av pedagoger som har samsyn kring hur undervisningen ska ske i klassrummet och som hjälps åt att stötta eleverna i deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Pedagoger som tålmodigt lyssnar på eleverna och möter dem där de befinner sig. Pedagoger som steg för steg och med stor uthållighet får eleverna att ta till sig ny kunskap och tro på sig själva. Pedagoger som sätter tydliga ramar, men samtidigt är lyhörda för var och ens behov. Ett sådant team av pedagoger finns på Introduktionsprogrammen på Bildningscentrum Facetten. Var och en bidrar med sina lektioner till elevernas utveckling. Det vore omöjligt att utse en av dem till Årets pedagog. En sådan utmärkelse förtjänar de tillsammans, på samma sätt som de jobbar tillsammans för att nå framgångsrika resultat. 

Årets pedagoger är lärarna och mentorerna på Introduktionsprogrammet på BCF. 

Vilken fin motivering, stort grattis! 

    – Tack ska du ha, säger Elisabet Alm Ahlgren med ett leende, hon är mentor för introduktionsprogrammen på Bildningscentrum Facetten i Åtvidaberg. 

På introduktionsprogrammen går de elever som inte har behörighet till de nationella gymnasieprogrammen. Denna termin går 15 elever på introduktionsprogrammen i Åtvidaberg. De läser upp de ämnen som de behöver för att få behörighet, och elevernas scheman och studieplaner är helt individuella och utgår från eleven.  

Det kan handla om en elev som bara läser engelska, eller en annan som har fler ämnen, de finns olika varianter på hur studieplanen läggs upp med fokus på elevens studiemål, berättar Elisabet.   

På introduktionsprogrammet arbetar idag fem ämneslärare och en mentor, de arbetar tillsammans mot gemensamma mål.  

Matte, svenska och engelska är de kärn-ämnen som vi erbjuder, svenskan är en viktig del då eleverna måste ha godkänt i svenska för att kunna gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram. Förutom dessa ämne erbjuder vi bild och
So-ämnen, fortsätter hon.  

    – Introduktionsprogrammet kan man gå flera år om det behövs, för tanken är inte alltid att man går ett år. Ibland behöver eleverna fler år och sen få full behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, berättar David Hellström, som är lärare på Bildningscentrum.  

De elever som kommer till introduktionsprogrammen är inte en homogen grupp. Det kan handla om elever som under högstadiet varit hemmasittare, haft någon sjukdom men varit högpresterande, behövt extra stöd, nyanländ till Sverige – det kan handla om lite allt möjligt.  

    – När de sen kommer till oss på Introduktionsprogrammen har vi som mål att starta upp på nytt, vända blad och möta elevenen där den är, vi försöker uppmuntra utan att pressa, säger Elisabet. 

Gymnasiet är ju frivilligt. Här är det ju ingen skolplikt, så dialogen med eleven blir lite annorlunda än vad det kanske har varit under tiden på högstadiet, säger David. 

    – Vid terminsstarten i augusti när jag har introduktion med eleverna så brukar jag säga ”det här är mitt jobb och ert jobb, se det som ett arbete som vi ska göra tillsammans”, säger Elisabet. 

Att det blir så bra resultat för eleverna som går på introduktionsprogrammen tros bero av flera saker.  

     – En sak är att alla vi lärare har samma inställning. Relationsmässigt ledarskap är det som behövs. Först måste vi få eleverna med oss, sen kan vi börja prata ämneskunskaper, säger David.  

    – En annan sak är att vi i lärarlaget är prestigelösa mot varandra, att vi jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Att eleverna ska få behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, vi hjälps åt där det behövs och stöttar varandra, säger Elisabet.  

    – Miljön på skolan är nog också en del av framgången, många tycker att det är en trygg miljö att vistas i, säger David.  

Under besöket på bildningscentrum möter jag en elev som tidigare gått introduktionsprogrammet och som nu går ett nationellt gymnasieprogram, han berättar.  

    – Min tid på introduktionsprogrammet var både tuff och bra. Starten var tuff när jag inte kände någon här och det kändes inte kul att göra om allt. Men sen kändes det jättebra att få det gjort och kunna komma vidare, berättar han.  

På introduktionsprogrammen försöker man göra det förutsägbart på lektionerna. Man börjar varje lektion på samma sätt, har samma struktur och samma tänk. Lärarna brusar inte upp för minsta sak, utan försöker vara flexibla och möta eleven där den är. Allt med den enskilda eleven i fokus.  

Text & foto: Frida Almqvist

Artikeln är publicerad i kategorierna: Nyheter | Startsida | Åtvidaberg