I de gamla verkstadslokalerna i Åtvidaberg lever industriepoken fortfarande kvar. På ÅSSA-muséet står maskinerna kvar på sina ursprungliga platser, verk-tygen ligger framme och miljöerna känns nästan orörda sedan den sista arbetsdagen 1987. Här möter besökaren både svensk verkstadshistoria och berättelsen om ett samhälle som växte fram kring industrin.  

Muséet drivs av ideella krafter och skapades när produktionen på ÅSSA upphörde och verksamheten flyttades från platsen. Tidigare anställda och engagerade personer från bygden såg till att verkstadsmiljön kunde bevaras för framtiden.  

    – Vi vill att människor ska känna att de kliver rakt in i historien, säger ÅSSA-muséets ordförande Jaan Fred. Det ska inte kännas som en kuliss, utan som en verklig arbetsplats. 

Verkstaden där tiden nästan stått stilla 

Den mest unika delen av muséet är den stora verkstaden. Halva lokalen är den ursprungliga ÅSSA-verkstaden där produktionen pågick fram till nedläggningen 1987. Där finns fortfarande arbetsbänkar, borrmaskiner, lufthammare, och andra maskiner kvar precis där de stod när fabriken stängde.  

Den andra delen av verkstaden har fyllts med maskiner och utrustning som senare flyttats dit, bland annat från FACIT och annan industri i regionen. Besökaren får en tydlig bild av hur svensk verkstadsindustri utvecklades under 1900-talet.  

    – Många äldre besökare känner igen både maskinerna och ljuden, berättar ÅSSA-muséets vice ordförande Bengt Sahlin. Det väcker ofta starka minnen från arbetslivet. 

Veteranbilar och tekniska innovationer 

I muséets utställningshallar finns flera olika samlingar med anknytning till Åtvidabergs industrihistoria. Här visas bland annat veteranbilar, motorcyklar, mopeder och tekniska uppfinningar från bygden. Ett av de mest uppmärksammade fordonen är den ovanliga Åtvidabergsbilen från 1911.  

Besökarna kan också se signalmaterial, spårväxlar och en omfattande samling skriv- och räknemaskiner från FACIT, företaget som under många år satte Åtvidaberg på världskartan. Nytt för året dessutom en fotoutställning om FACIT’s yrkesutbildning. 

FACIT-delen betyder mycket för många som kommer hit, säger Bengt. Det handlar inte bara om maskiner, utan om människorna bakom utvecklingen. 

    – Lokalerna inrymmer också Åtvidabergs fina skolmuseum, med en ny fotoutställning om samrealskolan. En annan nyhet är en utställning om dataspel, fortsätter Jaan. 

Skolmuséet har nyligen beviljats stöd från Riksantikvarieämbetet för att utvecklas vidare. Projektet ska belysa skolans utveckling under de hundra år som följde efter folkskolans införande 1842. Särskilt fokus kommer att ligga på elevernas och lärarnas sociala situation inom folkskolan, som vid den tiden ofta kallades fattigskolan. 

Ny audioguide ska ge föremålen egna berättelser 

I år satsar muséet på ett nytt audio-guide-system som ska göra besöket mer levande och tillgängligt. Projektet har fått stöd från Sparbanken Spira och innebär att besökare med hjälp av QR-kod själva kan gå mellan olika stationer för att lyssna på berättelser om föremål och miljöer i muséet.  

Audioguider används idag på många svenska muséer för att skapa mer personliga upplevelser där besökaren kan ta del av berättelser i sin egen takt. På ÅSSA-muséet hoppas man att tekniken ska bidra till att lyfta fram detaljer som annars lätt missas. Dessutom får man möjlighet att rikta sig mot internationella besökare, eftersom informationen finns på mer än 60 språk. 

    – Många föremål ser kanske enkla ut vid första anblicken, säger Jaan. Men bakom varje maskin finns människor, innovationer och historier som är värda att berätta.

Tanken är att audioguiden ska fungera som ett komplement till de traditionella visningarna och göra det lättare för besökare att utforska muséet på egen hand. 

   – Det ger oss möjlighet att fördjupa berättelserna, säger Bengt. Vi kan berätta om hur maskinerna användes, vilka som arbetade här och varför ÅSSA blev så betydelsefullt. 

Trots att muséet handlar om historia, blickar verksamheten framåt. Kombi-nationen av autentiska industrimiljöer och modern teknik ses som ett sätt att nå både äldre besökare och yngre
generationer. 

    – Vi vill att även barn och ungdomar ska förstå hur mycket kunskap och hantverk som fanns här, säger Jaan. Audioguiderna kan hjälpa oss att göra historien mer levande och lättare att ta till sig. 

För de ideella krafterna bakom muséet handlar arbetet ytterst om att bevara ett kulturarv som annars riskerar att försvinna. 

   – Det här är berättelsen om människorna i Åtvidaberg, säger Bengt. Så länge vi kan fortsätta berätta den, lever historien vidare. 

Text & foto: Frida Almqvist