Text & foto: Mimmi Malmström
”Sommar, sommar och pool, havet och vinden och doft av
kaprifol. Sommar, sommar och pool, en himmel så blå som min
pool …” Vet ni, min dröm är faktiskt en pool. En stor pool med
riktigt blått vatten, en trampolin, en luftmadrass att flyta på
och en solfjäder i tassen. Ingen orimlig önskan kan man tycka.
Jag är ju dock en tjänstvillig kille som förser huset med både
skratt och vilt. Har ni några drömmar? Jag tror nog de flesta har
det, helst ni människor. Ni har ibland lite svårt att bara uppskatta
det som finns runtomkring er, ni blir som man brukar
säga hemmablinda.
Jag googlade på hemmablind när Sören yppade det härom
dagen. Det var i samband med att jag nämnde det där om
poolen och han tyckte jag kunde ge mig ut i trädgården och
dyka i vattenpölarna som uppkommit efter en rejäl regnskur.
– För att komma ur hemmablindhet kan man behöva byta perspektiv. Det kan handla om att resa bort för att uppskatta hemma, ta in externa synpunkter från kollegor, eller helt enkelt möblera om för att se sitt boende med nya ögon –. Här finns ingen större hemblindhet vad gäller det där med att möbla om. Människan gillar det skarpt och ibland när man ska sova så hittar man knappt sängen. Dock har det avtagit lite det där med möblandet, hon har det lite kämpigt med ryggen och då är det lika bra att saker får stå där de står. Jag ska be att hon klättrar upp på ett bord nästa gång hon känner en dragning av att vilja flytta på något, det är ju ett sätt att se det från ett annat perspektiv, fågelperspektivet. I vardagen kan annars hemmablind betyda, – Att man tar sin närmiljö för given och glömmer att uppskattadet som finns runt omkring en –. Men det är väl egentligen ingen form av blindhet kan jag tycka, att man känner sin hemmiljö så väl att man knappt reflekterar över den? Ja inte vet jag, jag är glad att jag känner mig hemma där jag bor och vet var saker och ting finns. Sören drar ju ibland i väg på lite längre utflykter men jag vet oftast var jag har honom liksom var Människan är.
Kanske är jag hemmablind men trygg. Jag har ju bott här i Gryt ända sedan jag var en liten knodd. Mina första veckor i Töreboda minns jag inte så väl och jag frågade Sören om Värnamo där han föddes men det var lika för honom. Människan har bott här i ungefär tolv år och innan dess på lite olika ställen. Född och uppvuxen är hon på en ö som heter Bokö och där säger hon att hon kände sin miljö så väl så om hon blundar kan hon fortfarande känna varje sten under fötterna på vägen från huset ner till sjön där hon badade hela de långa somrarna. Men om hon var hemmablind, nej det vill hon inte tro, hon älskade den ön och säger fortfarande att det är den vackraste platsen som finns. Härligt att känna så och jag tycker nog samma om mitt Gryt, fast jag har ju bara bott här men jag har ingen längtan efter något annat … ja det ska vara den där poolen då. ”Sommar, sommar och pool, havet och vinden och doft av kaprifol. Sommar, sommar och pool, en himmel så blå som min pool …”
Simma lugnt (i pool eller hav) /Blomgren
