Årets revy i Folkets Hus har haft premiär. Ännu en gång hade gängen bakom Nöjeskarusellen och WAOW tillsammans skapat en revy fylld till bredden av humor, sång och dans. Allt en revy ska innehålla. Det blev över två timmar fyllda av såväl skratt som fascination. Jag ville aldrig sluta applådera. Dels för deras briljans på scen, men också av tacksam för att dom gör allt det där för oss. För att vi, vi Valdemarsviksbor, ska få lämna vardagens alla bekymmer för en stund och bara fokusera på en sak – att underhållas. Skrattet blir så mycket mer värt, så mycket viktigare, när omvärlden blir allt mörkare. (Ja alltså inte bokstavligen, för den blir ju tack och lov ljusare nu när våren är på intågande!) När vi dagligen matas med nyheter om hat, konflikt och egoistiska makthavare så blir den där frizonen allt viktigare. Den där lilla trygga bubblan av gemenskap, glädje och skratt. Så viktig att krypa in i den ibland. Om det så är ensam i soffan framför tv:n, runt en fika med vännerna eller i publiken i Folkets Hus på årets revy. Sen får vi inte glömma att dom tråkiga nyheterna också är otroligt viktiga nyheter. Man må känna sig lite maktlös ibland. Men det är först när vi slutar bry oss, slutar ta in informationen, som vi verkligen blir maktlösa. Att göra våra röster hörda och stå upp för vår åsikt, så viktigt. Det är ju det som skapat förändring i historien och det som kommer skapa förändring för framtiden.
På tal om framtid. Dagarna innan revyn lyssnade jag till en föreläsning med inspiratören Navid Modiri. Mindre skratt och mer allvar, men trevligt det också. Han pratade om att allt är påhittat. En intressant tanke. Att allt som är uppfunnet från början bara har varit nåns påhitt. Datorn jag skriver dessa ord på, popcornbägaren jag nyss höll i min hand, ja även popcornen jag nyss åt. Allt har någon hittat på. Vårt samhälle är vad det är, tack vare och på grund av våra tidigare generationers påhitt. Och vårt samhälle kommer bli så som vi bestämmer att det ska bli. Det är du och jag som avgör. Vi och våra medmänniskor. Och våra kommande generationer. Ingenting är hugget i sten. Allt är föränderligt. Och det hänger helt på oss. Har du en idé? Dela med dig av den, gör verklighet av den, lev ut den. Vem vet, kanske blir det en lika välsmakande succé som popcornet!
Och på tal om ingenting. Nu kom jag att tänka på människans egenskap att så snabbt kunna döma andra människor. Det tar bara några sekunder. Sen ”vet” vi. Om hen är bra, dålig, rolig, tråkig, snygg, ful, snäll, dum. Bara på utseendet eller nån enstaka information.Så synd att vi är så duktiga på något så dåligt. Tänk va vi går miste om på grund det. Så många spännande och intressanta människor vi skulle kunna lära känna om vi bara inte dömde andra så snabbt. Om vi var lite mer öppna och ödmjuka inför nya bekantskaper. Öppna för våra olikheter. För några dagar sen pratade jag med en kille som efter en bit in i samtalet berättade att han alltid tänkt att jag var lite konstig och äcklig för att jag var bög. Han hade dömt mig, bara på en ynka liten information han kände till. Han bad om ursäkt för det och erkände att jag var ju visst väldig trevlig och rolig. Så glad jag blev av hans ord! Att jag hade fått honom att ändra åsikt. Att jag kunde krossa hans fördomar. Sen var det ju ledsamt att han hade gått och tänkt så tidigare, men det är ju tyvärr ingen nyhet att många går runt och tänker så. Så mest blev jag glad. Och återigen påmind om att vi inte ska va så snabba med att döma andra. Om han varit fast besluten om sin åsikt och sitt dömande, ja då hade han ju gått miste om att få träffa mig – och det hade ju varit himla synd!
Med vänliga hälsningar,
/Er, trots allt, ganska trevliga bög, Viktor.
