Jag sitter på bussen mot Linköping. Regnet smattrar mot rutan och jag värmer mig med min termosmugg med rykande hett kaffe. Och jag känner Tacksamhet. Ja för det är vad jag väljer att fokusera på idag. För vad jag har mycket att vara tacksam för idag. Liksom varje dag.
Jag har just skickat in rapporten efter att ha summerat årets Världens Barn-insamling. I min roll som kommunsamordnare ansvarar jag för att sammanfatta engagemanget här i kommunen. Jag älskar att få vara en liten del av Världens Barns stora gemenskap. Att det blev så är en slump, liksom många andra i mitt liv, som jag är väldigt tacksam för. Men det är inte bara roligt. Tvärtom. Det är också hjärtskärande och så innerligt sorgligt att ta del av hur hemska levnadsförhållanden så många barn lever i. Att ta del av dessa barns liv, vardag och öden. Hur många barn som lider, är på flykt, utnyttjas, dödas, varje dag runt om i världen. Det gör fysiskt ont i mig att behöva se och läsa om det. Men jag vet att det är nödvändigt. Vi får aldrig blunda för verkligheten. Och vi får aldrig ge upp hoppet om att vi en dag ska kunna lösa alla världens problem. Tills dess, får vi försöka lösa ett problem i taget. Och det gör vi! För jag ser också hur våra insamlade kronor gör skillnad. Hur vårt engagemang här i Sverige blir till konkret hjälp för barnen som behöver den. Att våra skänkta pengar blir till mat, sjukvård, skolgång och trygghet. Grundläggande saker som vi här i Sverige oftast tar för givet. Men som vi borde känna en stor tacksamhet för.
Och på tal om att känna tacksamhet. Ibland, när jag känner mig lite nere, ledsen och ångestfylld så har jag lärt mig ett knep som brukar kunna hjälpa mig. Jag skriver en Tacksamhetslista. Det brukar kunna få mig på bättre humör. Bara ett par punkter av tacksamhet. Saker, personer, känslor eller händelser. Både stort och smått. Ibland håller jag listan för mig själv, ibland delar jag den med en vän. Det är väldigt effektivt. Får mig alltid på bättre humör. Om jag delar med mig av två punkter från mina senaste listor, så kanske Du kan skriva en egen sen och se hur det känns för dig? Ska vi prova?
- Idag är jag tacksam för att få bo på denna fantastiska plats och få kalla Valdemarsvik mitt hem. För att jag har mina vänner och min familj här. Att jag hittat ett sätt att kunna arbeta med det jag älskar härifrån. Att jag har mina kollegor inom näringslivet och turismbranschen, Att jag har några som delar min vision om Valdemarsviks framtid. Jag är också tacksam över det otroliga ideella engagemang som finns här. Jag kommer ofta tillbaka till det, jag vet. Men det är ju helt avgörande! Senaste veckorna har jag spenderat några kvällar på Grännäs under WIF:s fotbollsträningar för barn. Det har varit inspirerande att se det brinnande engagemanget från ledarna. Föräldrar som egentligen har fullt upp med sitt egna, sina vardagspussel. Men som ändå, för barnens och kommunens framtids skull, frivilligt ställer sig på den där planen varje vecka. Det är jag tacksam för. Precis som för allt välgörande, ideellt arbete som läggs på såväl sport som kultur, samhällsutveckling och folkhälsa. Vi vore ingenting utan det ideella arbetet. Ingenting.
- Idag är jag tacksam för kärleken. Den kärlek jag känt och fått till mig från så många håll den senaste tiden efter mitt radioprogram i somras och efter min senaste text i ValdemarsviksBladet. Kärleken efter att jag öppnat upp och börjat vara med ärlig. Ärlig med mitt mående. Mina tankar och känslor. Att livet inte alltid är så lätt och roligt som det kan verka. Att det är så många som lyssnat till det jag sagt och läst det jag skrivit. Det är jag så innerligt tacksam för. Ett bevis på att ärlighet varar längst och att när vi delar med oss, får vi väldigt mycket tillbaka.
Vad skriver Du på din lista?
Ta en funderare och ägna en stund åt tacksamheten.
/Viktor Lenper